Emma Graaf | Runner's World + Triathlon
Annons

Medlem / Prenumerant

Logga in
Bli medlem

Emma Graaf

Längtar mig bort

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?

Nu är jag lite trött på att våren alltid tvekar. Hade ju tänkt att det skulle bli sommar och varmt nu så att cykelträningen skulle komma igång på allvar. Men vad får man? Regn och kyla. Det gör ont i mitt hjärta. Det ska bli snö i helgen. Prognosen för nästkommande vecka är ingen solskenshistoria. Snö och stundtals minusgrader.

Förbannade vädret när jag kom hem från jobbet igår och insåg att det inte skulle sluta regna, inte heller bli varmare under kvällen. Sedan när blev jag en sunshine rider? Brukar ju vara ute i ur och skur. Vad har hänt? Det fick bli tröskelintervaller med trainer på balkongen istället. Det var inte så dumt ändå men hoppas verkligen att vädret vänder till långpasset på söndag.

Längtar mig bort mer än någonsin. Sol, vänner, semester, mastodontmycket träning och ett leende på läpparna. Drömmer mig bort till Mallorcalägret v.17 och 18! Om ni följ med så kika här, men passa på, det finns inte många platser kvar!

Om man känner för det så kan man vara med på Ironman 70.3 Mallorca som avslutning på lägret. Det kommer inte jag att göra. Det blir hård träning för mig istället men visst är man sugen på att delta...

http://www.youtube.com/watch?v=OIGXrDgek0k

Skriv ut Permalink Kommentarer (1)

2012-03-29 11:00


Let i gang

Jens, min Danske tränare, lägger upp träningen försiktigt, försiktigt nu efter jag har varit sjuk för att inte göra samma misstag som jag gjort i princip hela året. Gå på för hårt/som vanligt efter hängighet/sjukdom och så börjar det hela om igen efter någon vecka. Börjar nästan känna mig frustrerat pigg nu. Löper lätt som en fjäder, cyklar starkt och simmar ok.

Gårdagen blev dock ett litet bakslag i träningseuforin. Simningen på morgonen visade sig vara mastodontsimning på 5 800 meter och inte 2 800 meter som jag först trott. Jag blev avhängd i kvadrat under 75:orna och 100:ingarna, när jag försökte hänga på grabbarna. Åsa Annerstedt var också där och hade kört Premiärmilen i söndags och var på väg till Portugal på Europacupen (Olympisk distans) nu i helgen. Hon är cool, den tjejen. Tur att jag bara hade 3 500 meter på schemat så  jag kunde lugnt maska och kliva upp när det började blir för slitigt. Ibland känns det fel att kliva upp när man ligger och simmar ihop. Man pushar ju varandra och genomför passet IHOP och då kan det kännas fel att bara kliva upp efter halva oc lämna de andra "i sticket". Men nu är det så jag jobbar. Jag har en tränare nu och jag tänker fanimej följa hans upplägg till punkt och pricka, annars är det ju ingen vits att ha en coach!

På kvällen var det dags för banlöpning. Äntligen! Efter 4 veckor med bara lugna 30-50 minuters löpningar fick jag springa 10*200 m. Shit vad kul det var:)!.

Kraschade på soffan när jag kom hem och bangade därmed bio med bästa Lelle och Nils. Jaja, vad är en dag på slottet jämfört med en timma extra sömn... Helt otroligt att kroppen ska ha så svårt med det här att ställa om till sommartid?! Jag kan inte somna på kvällen (ofta för att jag är så förväntansfull inför nästa dags träningspass:)) och är trött som aldrig förr på morgonen. Vem kom på att man ska ställa om klockan?

För träningseufori och bästa melodifestivallåten (jag är GRYM på Loreen-dansen, helt seriöst!):

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2012-03-28 09:20


Ny header!

Efter påtryckningar från min designerlillasyster har jag nu bytt headerbild till bloggen. Den förra var suddig och ful. Mailet som systera min skrev till mig var inte nådigt. Hon beskrev den förra bilden " som du har fått en släng av Downs syndrom". Jo tack! Av pensionärer och syskon får man minsann höra sanningen. Tack till Micke Lokner som tagit den proffsiga bilden och Virre för retuscheringen. Nu ska det väl iallafall duga va?!

Skriv ut Permalink Kommentarer (7)

2012-03-23 20:02


Härliga vår!

Oh shit vilken intetsägande titel...men veckan har hittills varit helt utmärkt för våren, glädjen och lusten har äntligen kommit tillbaka!

Började veckan med massor av energi och träningsglädje. Morgonsim och fika på Lisas på tisdagen var första på år och evigheter. Gött att vara tillbaka med mina världsbästa triathlonkompisar. Drog sedan till Ludvika för lite glassigt fältarbete i solsken och värme och därefter lyx på hotell (ett helt gym för mig själv där jag kunde poppa Euphoria och fet house medan jag cyklade loss men helt otroligt pigga ben).

Igår bokade jag in mig på ytterligare ett läger. Denna gång till Mallis i 2 veckor med mina allra bästa. Kan inte blir bättre! Efter månader av velande fram och tillbaka om var, när, hur och varför jag ska åka kom jag äntligen fram till beslutet. Jippi! Börjar nästan kännas som om jag är elittriathlet:).

Toppade med att springa 2-km intervall på "Gänsvägen" (mot Vansbro) i Norhyttan. Inte en bil eller levande själ på hela turen. Det är annat än söndagsträngseln runt Årstaviken det. Fan va skönt, och riktigt bra tryck i spirorna.

Och jag kan bajsa igen! Hur bra är inte det!!!! Nu kan jag börja träna som vanligt igen:)

Resterande vecka tillbringar jag hos mina föräldrar i underbara Norhyttan:), ett fantasktiskt ställe på alla sätt och vis. Jobba ska jag göra sittandes i län med solsken i blick och en kopp kaffe bredvid mig ända tills älsklingskarln kommer puttrandes i röda bilen imorgon eftermiddag.

Det är såhär man finner harmoni i kropp och sinne:)!

Simtur i Orsasjön sommaren 2011

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2012-03-22 16:48


Blåbärsutmaning och back in buissness

Nu tror jag varenda bakterie (ond som god) är död i kroppen för mig. Kan fortfarande inte äta fast föda men vad gör väl det när man blir smal och fin:).

Premiärade på cykeln igår. Det gick riktigt bra! Klarade mig från bonkning och kände mig riktigt stark! Äntligen! Tror Lelles kladdkaka var jävligt bra uppladdning dagen innan.

Kvällens simpass med SCT innehöll 400 meter test igen. Sist (18/12) var nuffrorna såhär:

400 fritt: 5:34 puls före 88, puls efter 166, puls 120 s efter 84.

Igår såg det ut såhär:

400 fritt: 5:30 puls före 90 bpm, puls efter 168 bpm, puls 120 s efter 128.

Förbättring med 4 sekunder och jag låg jämnt med Patrik denna gång! Finemang. Känns bra att ha förbättrat sig utan att ha simmat ett skvatt sedan Head Camp v. 9 då jag blev sjuk:).

Robertsson, den lille spjuvern, ville sedan utmana mig i 50 fjäril. Peace of cake, tänkte jag. Karln kan väl inte ta sig fram 25 meter ens, trodde jag. Men tji fick jag. SuperFredrik tog mig med en halv kroppslängd. Men jag simmade iallafall snyggast;). Det fick bli revansch på 50 rygg. Syran sprutade och vattnet forsade in i näsan, men jag tog honom. 1-1. Nu fick vi lov att köra bröst också. Trodde benen skulle gå av i benkicken. Vilket vidrigt simsätt det är! Robertsson tog mig igen! FAN! 50 fritt och jag var totalbesegrad. Jaja, jag tog han allafall på 400-ingen. Kul var det. Man borde tävla MER! Minst en 50-ia varje simpass:). 

FAN vad kul det är att träna!                                                                                                                                                                                                                                                                                                               
                                                                                                                                       

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2012-03-19 10:02



< Nyare inläggÄldre inlägg >

[Mer om]Emma Graaf


Välkommen till min blogg och kul att du hittat hit! Här kan du läsa om mig, Sveriges gladaste triathlet och regerande Svensk mästarinna. Born and raised Ludvika, Dalarna. Bor i skogen strax utanför. Har sysslat med konstsim på elitnivå fram till 2002. Började med triathlon 2009. Läs mer om mig på www.emmagraaf.com





Följ Runner's World twitter_symbol fb_symbol

Få vårt nyhetsbrev!


Annonser