IM Zürich - IM Zürich | Runner's World + Triathlon
Annons

Medlem / Prenumerant

Logga in
Bli medlem

Erika Rosenbaum

IM Zürich

Japp. Då var det gjort. Jag tog mig i mål. Men det var faan ingen lek att få den där finisher-tishan.

Jag är mycket glad över min roliga minisemester med bästa gänget: Caroline, Henke, Annika, Fredrik, Finn, Per, Lisa, Anders och Cicci - Största tack för allt trevligt häng före och efter tävlingen! Förutom några tunga timmar på cykeln hade jag kul hela tiden :)

Zürich kanske inter erbjöd mig "drömföre" men det finns fler banor att upptäcka. Nu är jag hemma och vänder för att möta upp resten av Rosenbaumarna i Värmland. Därefter välkomnar Gutenbrantarna mig och mitt entourage och har utlovat sportdryck för själen.

Lopprapport: Nervös morgon med lugnande ord från Henke, "du har gjort vad du kunnat under rådande förutsättningar". Knäna har inte tillåtit varken löpning eller tillräckligt med cykel och det var ju inte så mycket att göra åt det då, så jag fogade in mig i ledet på stranden och väntade på signal. Fick sällsis av David på högerkanten och tog sikte en bit utanför bojen för att slippa fajtas för mycket. Var mycket orolig för starten då det var trångt runt första bojen. Jag höll mig kvar på stranden en stund och släppte iväg de ivrigaste. Tyckte simningen gick hyfsat bra förutom runt bojarna och vid varvning då det var stökigt men när jag kom upp för växling och såg min tid gick luften ur mig. 1.24 när jag skulle kört på 1.15. Tappade gnistan totalt och tog god tid på mig i T1. Klädde på mig, packade om lite, gick på toa... Stack i väg på cykeln med noll energi och så höll det i sig 18 mil. Kände ingen glädje alls, speciellt inte i ösregn brant nerför eller i motvind långa uppförssträckor. Förstår Finn som hade det på samma sätt förra året efter dålig simning. Bara det att det visade sig senare att simbanan var för lång och alla hade gjort dåliga simtider. Hade jag vetat det hade det känts bättre men men... Tog mig igenom cykelhelvetet med löst styre som jag fick meka med 10 ggr, med ont i magen, ryggen, knäna, diverse toaköer och med  respekt för IM. Är man inte tillräckligt förberedd är det ingen lek. 

Jag var nära att bryta flera gånger under cyklelbanan men tänkte att jag kan ju i alla fall slutföra cyklingen, måste ju trots allt tillbaka till växlingsområdet. Fast vad ska barnen säga om jag kommer hem utan medalj...? Stapplade av cykeln och skulle kasta in handduken när jag ändå bytte till torra strumpor och löparskor, gick in på toa, sträckte ut lite, tog en ipren, drack lite och tänkte att jag måste ju ändå känna efter om det går att springa över huvud taget. Så jag började jogga. Hmm... kändes inget i knäna längre och jag fortsatte 20 km utan känningar. Under 3:e varvet kom det onda fram och jag fick gå men då kunde jag faktiskt inte bryta när det bara var 15 km kvar. Hade fått revidera om sluttiden flera gånger under dagen och visste ju redan från början att det inte var snack om annat än bara ta sig i mål. Måste ju faktiskt komma ihåg att jag faktiskt inte är någon elit-triathlet utan en 4-barnsmamma som började jogga för 5 år sedan, vad kan man mer bergära av sig själv. Tänkte på det och blev trött på mig själv för att jag är så självkritisk och bara säger jävla sopa till mig själv. Försökte peppa upp mig och vid 30 km sprang jag förbi Sten som hade Yvonne i telefon. Hennes hälsning gav mig energi och jag fick fart på benen igen utan att det gjorde ont och kunde t o m öka på sista varvet. Tänkte att nu ska jag i alla fall in på 13.15 och ökade och ökade för att spurta i mål på 3.15.45.

Bästa Caroline Törn tog emot mig i mål och jag kan inte nog tacka henne för bästa bästa supporten under resan och loppet. Tack!! Får tårar i ögonen när jag tänker på hennes engagemang.

Det första jag ville veta i mål var så klart hur det gått för Henke. Hade han kvalat?! Nope, fattades 10 min och jag började gråta... som han kämpat!! Som tur är får han ny chans i Kalmar och han var nöjd ändå, vem skulle inte var det med ett pers på 9.36 på jobbig bana?! Hatten av för Henrik Törn!

Gick vidare in för att hämta kläder och duscha och då kom duktiga Finn och Anders. Bröt ihop helt och fick tröst, men för varje minut som gick glömde jag bort pinan mer och mer. Mindre än ett dygn senare hade hjärnan laddat om jag är helt inställd på att köra Kalmar. Knäna mår under omständigheterna bra och det kliar i kroppen efter att få börja träna igen. Nu blir det mycket rehabövningar, skumplastrulle och ladding för Kalmar. Nu ska jag snart få träffa mina barn. Jag har aldrig längtat så mycket!!

Träna smart!

Tjing!

Skriv ut Kommentarer (5)

2012-07-17 13:50, visad 3343 ggr


Annons





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtio med siffror i fältet här

Kommentarer


2012-07-23 13:29   Erika Rosenbaum

Tomas, Caroline, Lisa - Tack för finfin support!! Det var väldigt upplyftande med era leenden utefter vägen/kampen :)

AT- Löparknä är ju trixigt. För min del har det aldrig blivit ett långrandigt problem men det återkommer nästan varje år och jag känner hur det ligger under ytan hela tiden. Jag är inte stark nog att köra fler än ett kvalitetspass i veckan, gör jag det så kommer känningar, vilket är frustrerande. Den här gången fick jag avbryta löpupplägget under två månader och låta benen vila samt få idrottsmassage, rehabövningar, foamroller och mycket stretch. Har hjälpt bra och från och med den här veckan tänkte jag försöka gå på med ordentlig löpningn igen.

 

2012-07-23 13:28   Cicci

Tack för grymt häng själv! Den här helgen blir ett minne för resten av livet... ja jäklar.

Småbarnsmorsor for the win!! Är det några som kan leverera pannben, uthållighet och tålamod så är det vi :-)

Kram och hoppas att benen har vilat sig nu!

 

2012-07-18 19:34   AT

Löparknä? Om så är fallet - berätta gärna lite om dina approach för att lösa detta envisa bekymmer...

 

2012-07-18 14:29   Tomas Ljungkvist

Heja Erika!
Du var fantastisk! Helt enkelt jättebäst fantastisk!!!
GRATTIS till malgangen!!!
Jag hade rätt när jag hejade pa Dig nagra ganger under löpningen, även under cyklingen tror jag. Bor i botten pa andra uppförsbacken.
Bor i Zürich sedan telva ar och gillar tävlingen.

Har ocksa fyra barn.
Tomas

 

2012-07-17 22:30   Caroline

Du är en inspirationskälla! Tack för en superhelg!

 

2012-07-17 14:08   Lisa

Kul att läsa om din dag, bra skrivet. Tack för en både bra och dålig helg tillsammans. :) Du får sluta lyssna på vad dina tankar säger, du är asgrym!

 

[Mer om]Erika Rosenbaum


Triathlet och hälsouppmuntrare, jobb och fyra kids. Jag trixar och pysslar för att få ihop livet, men vill man så kan man, och tid finns alltid för det man verkligen vill. Jag representerar med stolthet det folkliga triathlon – Kan jag, kan alla! 2012 så myntade jag begreppet SWIMRUN samt blev Livsstilsförändrings-coach och programledare för ”Aldrig mera fet” på TV3 play. http://www.tv3.se/aldrig-mera-fet . 6 IM-finisher 4 Ötillö-finisher Bilder på insta: Instagram



Etiketter


  1. > Om mig

Följ Runner's World twitter_symbol fb_symbol

Få vårt nyhetsbrev!


Annonser