Erika Rosenbaum | Runner's World + Triathlon
Annons

Medlem / Prenumerant

Logga in
Bli medlem

Erika Rosenbaum

Ornö

Ornö

Nu är det nedräkning och idag rekar vi Ornö!
Det är när man kommer upp på Ornö som loppet börjar och Ötillö blir jobbigt på riktigt. En halvmara efter ett gäng timmar upp och ner mellan öarna är ingen lek. Man har hållit på sedan kl 6 på morgonen och är kanske 6 timmar in i loppet med kanske 4 timmar kvar. Det börjar kännas och det är nu det visar sig vem som har gjort läxan. Har man inte tränat blir det jävligt segt på Ornö. Idag ska vi springa ornö med pigga ben och ha ett positivt upplevelse inför race-day nästa måndag. Älskar sånna här äventyr! Att sticka ut ett gäng i solen för långpass och simning och ladda ihop inför tävling är så lovely :)
Daniel Becker har rekat med färjor och lunch med öns skolelever kl 11.45. En bil parkeras längst söderut och en i starten. Vi kör i full utrustning med våtdräkter och allt.
Nu kör vi!

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2015-08-26 09:37


Annons

Äntligen!!

Äntligen dags för Swimrun Hellas rond II!

Nu har jag vilat klart efter Axa Fjällmarathon och fullt fokus mot Ötillö. Tyvärr kan jag inte köra mitt eget swimrun som träning men damn vad jag gillar de kvällarna ändå och äntligen smäller det igen. Jag kör banan själv med Thomas  tidigare på dagen och ska testa ny dräkt och nya skor. Men annars brukar vi inte få till så mycket träning i vårt lag, vi får köra på rutin helt enkelt :) 

Starten går kl 18.30 och för mer info kolla in eventet på facebook/swimrun

Alla är hjärtligt välkomna! Banan är 8 km, träningen oslagbar, prisbordet är grymt, fikat bäst och stämningen alltid på topp! Självaste Micke Lemmel ska rejsa imorgon och visa alla ungtuppar var skåpet ska stå ;) Försälninga av skor och swimrun-produkter från Löplabbet på plats.

Axa Fjällmarathon var vansinnigt svårsprunget. Dels på grund av att jag inte hade fäste på skorna vilket gjorde det jättebökigt nedför och i all lera. Sånt händer ibland men jag glömmer sjukt snabbt när det gått åt skogen. Jag var dock inte nådigt förbannad på säljaren som intygade att skon skulle passa utmärkt till Axa. Men ansvaret ligger såklart på mig själv och jag visste ju att sulorna var i blankaste laget... Kändes som lädersulor... Men men, inte gråta över spilld mjölk, man lär sig av allt.

Det var också väldigt jobbigt med 2100 höjdmeter, och att hålla på och springa timme ut och timme in utan att simma emellan är jag inte van vid. Än... Hur jobbigt det än var blev jag sugen på mer :) 

Hade ganska jobbiga tankar inför Ironman Barca när jag kände att jag inte tränat ordentligt för så långt men nu blir det till att mala längd. Har några veckor på mig i alla fall. Jag har prioriterat annat framför långpass i sommar men helt otränad är jag inte.

Det bästa med helgen var upplevelsen på Fäviken som är rankad till en av världens tio bästa restauranger. Den ligger in the middle of nowhere utanför Järpen. Att få avnjuta ett dygn där i helt fantastisk miljö och 26 rätters avsmakningsmeny var helt magiskt. Att dessutom göra det med fem asroliga löparkompisar och ha gjort fjällmaran samma dag var helt perfekt. Det var den absolut bästa kulinariska upplevelsen ever (jag kan tänka mig en favorit i repris nästa år :) Kolla in favikenmagasinet.se

Hör på den!

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2015-08-12 23:34


Laddar upp

Imorgon är det dags för race!

Obligatoriska halsontet är på plats och likaså känningar i knän, vader och fötter. Så som det ska vara. Bara spökkänninger :)

Har jag förstått saken rätt så är Axa fjällmarathon riktigt jävla skitjobbigt. Men också vacker och jag känner mig aldrig så nära naturen som när jag kör ett lopp på det viset. Som ötillö fast mer höjdmeter och mindre simning... Bara jag och min egna kraft i kroppen som ska besegra en etapp i samarbete med naturen. Love it!

 

Vi har anlänt till den fantastiska miljön i Jämtland och vädret nu är perfekt. Det kommer några stänk imorgon bitti men annars blir det nog grymt. Just vädret är väl inte det man behöver oroa sig för mest för i  det här loppet.... Lite mer oroande med alla höjdmetrar och hur kroppen ska greja den extremt hårda banan. Jag har hört lite skräckexempel från folk som körde banan under öppet spår förra veckan som gjorde att man blev lite skärpt.. Dels känner jag att jag inte tagit loppet på tillräckligt stort allvar och dels känner jag att 4 veckor till ötillö borde vara några fler veckor :) Men men, jag gillar ju utmaningar och allt går!

 

Vet dock inte vad jag ska ha för taktik förutom att äta och dricka ordentligt... Vi bokade bord på Fäviken för nio månader sedan och har bord där efter loppet för att äta 30 rätters avsmakningsmeny. Inget man gör lite på en höft. Det kräver engagemang att uppleva Fäviken och jag är sjukt nyfiken och har längtat järnet. Svår ekvation då jag tycker det är svårt att inte ge järnet på ett lopp...

Är i alla fall fullkitad med väska från ultimate direction och massa gels, koffeintabletter och elektrolyter. Ska hälla i mig aminosyror efter målgång för att återhämta mig effektivt. Sen kan jag nog inte göra så mycket mer förutom att inte gå ut för hårt och ha bra teknik både uppför och nerför. Jag har gått kurs hos Fredrik Zillén för att klara terränglöpning så bra jag kan och inte slita för mycket på låren. Utförslöpen i slutet ska tydligen var hemska.

Det bästa med tävlingar och lopp är ändå att få äta utan begränsningar. Dagen före är ett himmelrike av dubbla måltider :)

nu ska det laddas med sömn och vitargo! Tjing!

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2015-08-07 22:50


Nästa generation

Tänk vad det går att hitta på uppfinningsrika bakverk och efterrätter som ersätter godis, läsk och alkohol!

Nästa #100dagarutan får bli utan socker. Börjar bli onödigt mycket att bära runt på under loppen framöver :) Leker också med tanken att köra utan kött... Tänker mig att det skulle sätta fantasin på prov ytterligare och alla mina paradrätter kan verkligen behöva lite nytt och fräscht sällskap. Allt smakar lika. 
Att börja skåla utan alkohol var otroligt odramatiskt. Men sjukt värt det. Vete faan om det gör någon nytta men det kan ju knappast vara skadligt...kanske lite ;) 
I tisdags testade jag och Maja Try triathlon vid sjöhistoriska första gången. Sjukt kul och som alltid när man hittar på saker så ger det så mycket mer. För vår del blev det ett uppvaknande då vi träffade Tri-räven Lars Rosenkranz som hade med sig sin son Axel. Axel visade sig redan vara gammal i gemet och van Tri-tävlande samt var anmäld till Ö-loppet i lag med sin far. WOW! Tänkte vi och fick genast möblera om i planeringen att Maja måste vänta tills hon är 18 för att rejsa. Lars tror jag vann loppet i tisdags och Axel var inte långt efter. Axel fick massa beröm också för sin finfina löpteknik av Coach Zillén och det var så peppigt att se nästa generation börja ta plats. Maja var också stark och vi körde hela loppet sida vid sida. Det var oerhört roande att se Maja i sin första masstart med allt vad det innebär. Hon blev påsimmad, tappade navigering, tog i för lite, tog i för hårt, simmade snett mm. Man inser hur mycket man faktiskt tappar Vid små fadäser. Nu gjorde hon ett superlopp i alla fall och var otippat stabil för att göra det första gången. Det är dock toppen att det finns förbättringspotential :)
T1 gick smidigt och likaså cyklingen. Väl ut på löpet fick hon lite håll men tog i ändå för allt vad tygen höll. Spurten var lång, progressiv och smärtsam. Så som det ska vara för att man ska dra på sig ett fånigt smile efter målgång. Det gjorde Maja som nu är anmäld till Stockholm triathlon och ska delta i resterande race på tisdagar vis sjöhistoriska samt göra debut på Swimrun-arenan nästa år. Sjukt kul! (Och bra att vi får valuta för nya Orca-dräkten som hon fick i födelsedagspresent :)
Om en vecka är det dags för mig att göra debut som fjällöpare på ultradistans. Tror inte jag förstår hur jobbigt det kommer bli... Vill ju såklart plocka hem medaljen som man bara får om man kommer i mål under en viss tid. Grejen är den att vi ska gå på restaurang Fäviken på kvällen så det funkar inte att må hur risigt som helst efteråt... Svårt... 
Måste hur som helst kitta upp mig med bra löparrygga från ultimate direction som gjort en perfekt variant för tjejer. Måste ha med mig energi, vätska, kompass, jacka och underställströja samt mössa och vantar.
Skulle det skita sig med Fjällmaran gråter vi inte över spilld mjölk. Upp igen och siktet mot Ötillö!
tjing!

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2015-07-31 23:05


Jag är löpare!

Ja, jag är faan löpare ända in i själen!

Nu har jag väckt min löpning till liv igen! Känns som pånyttfödd och jag vill aldrig sacka efter igen på löpfronten. Tidigare i veckan var kroppen tung, trött och stel men så efter fyra täta pass i olika valörer så vaknade den. Nu vill jag bara springa och springa mest hela tiden men måste passa mig för att gå över styr. Fast 10 dagar framåt inför fjällmarathon ska jag samla på mig så många kilometrar som kroppen tillåter :)
Vem vill ha springdejt eller arrangerar något litet lopp framöver? I am up for it!
I torsdags kväll sprang jag fantastiskt roliga Snabba Cityspringet som löpgurun Fredrik Zillén stod värd för. När starten gick fick vi reda  på första delmålet som vidare berättade vart nästa anhalt var och därifrån gick sista delsträckan till mål. Otto och jag råkade få till en extra kilometer och sprang 8 km innan vi slog handen i målstolpen, som var masten skinnarviksberget. Vansinnigt kul kväll och Otto var helt lyrisk och uttryckte det som en "upplevelse" med stolt blick. Vi firade med middag på stan efteråt och fortsatte vår "egentid" med mtb-cykling och våfflor på kärsön dagen efter. Älskar att ha barn som också älskar att träna! :)
I morse älskade jag inte träning lika mycket förrän efter att alla höjdmetrar vid Hammarbybacken var avklarade :) Shit vad jobbigt det är att spring uppför. Axa kommer bli mega-hårt! Vad har jag gett mig in på?!
om någon har tips inför Fjällmaran tar jag tacksamt emot dem :)
Tjing!

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2015-07-25 23:38



< Nyare inläggÄldre inlägg >

[Mer om]Erika Rosenbaum


Triathlon och Swimrun är mina verktyg för att motivationen ska vara på topp och för att jag ska ha energi nog att tugga på i livet. En IM om året håller min träning på perfekt nivå, lite lagom vidrigt så där... ;) Arrangerar Swimrun i Hellas som är en Ötillö training sprint och en grym tränings-tävling och kul event. Har gjort program om livsstilsförändring http://www.tv3.se/aldrig-mera-fet. 6 IM-finisher 4 Ötillö-finisher Instagram





Följ Runner's World twitter_symbol fb_symbol

Få vårt nyhetsbrev!


Annonser