Erika Rosenbaum | Runner's World + Triathlon
Annons

Medlem / Prenumerant

Logga in
Bli medlem

Erika Rosenbaum

Dubbelpass och redo för läger

Ännu en vecka till ända och snart börjar en ny fylld med träning i lite varmare klimat. 

Den här veckan har bara fått löpning och cykling toppat med benstyrka och core men tyvärr ingen simning. Det kommer jag få så det blir över kommande vecka i Spanien på HEAD Swimcamp i Almunecar, och med det i åtanke vann sovmorgonbegäret igår... Körde dubbelpass löpning istället. Tänkte testa hur det blir när man delar upp långpasset på två, som flera av mina träningskompisar gör.

Passade kanon i schemat och kändes festligt med något nytt ;) Första passet gick ut mot Ekerö 6,5 km och tillbaka. Började lugnt i 5.30 tempo och ökade lite efter vändning. Alltid kul med en plan så jag körde 5 km AT-test och försökte hålla mig mellan 161-165 bpm (det gick ca 15 s snabbare än förra gången).

Vid 10 km var springglädjen ett faktum, jag kände mig grymt stark och ville fortsätta springa hela dagen i snöregnet. Det är lustigt hur en timme kan börja långt ner på skalan och avslutas på topp. (På skalan där 1 är surf***a och 10 Evy Palm.) Jag avslutade med känslan att "det är jag och Evy" och sprang hem till skrivbordet för att jobba av veckans jobb, vilket jag sedan firade med pass nr två. 

Pass två blev två varv på 6 km. Första varvet på 34 min och andra på 32 min, där jag hela tiden skulle hålla mig under 155 bpm, som är min undre tröskel. Det var segt i början, trögstartad som jag är men det släppte efter 3 km och flöt på bra sen.

Kul pass!

Nu ska jag packa för oss alla sex,(eller sju om man räknar med Petter.) Känns sjukt bra att familjen följer med, jag får äta kakan och ha den kvar liksom...

Fler som behöver packhjälp? Har rutin på det nu :)

Petter i bitar tillsammans med allas löparskor.

Och så hittade jag allas sommarskor :) 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2012-02-26 08:51


Annons

Discolöpning

Shit vad jag gillar tisdagspassen!

Precis hemkommen från Bosön är jag nöjd. Nöjd över att jag har förmånen att klara av 8x1000 progressivt, nöjd över att jag var pigg hela vägen, nöjd över sällskapet och framför allt nöjd över att det är så satans kul. Kanske inte så nöjd över att det är så svårt att hålla igen när man ska hålla igen, men va faan jag hade värsta discot och kommer det en snabb låt, ja då skruvas tempot upp. Till slut gav jag upp och lät farten vara med lite. 

Vi har ju börjat gilla varandra mer och mer, jag och farten. Om jag sköter mina kort rätt så tror jag farten kommer bli ett rätt så tajt sällskap under årets lopp. Lite tajtare än förra i alla fall, men det räcker. Vill ju inte bli för pushig för då kanske farten backar tillbaka och blir lite sur. Jag skulle vilja påstå att farten har integritet. Farten är liksom inte som en dreglande hund som helt saknar stolthet och gör allt för en frollic. Man får lirka lite, vara smart. Farten gillar stil och finess. Ska muta med två till träningsresor snart och med lite snabba skor, snygga kläder, näringsrik kost och väl utsmyckade träningspass ska vi nog bli ett bra team, jag och farten.

Hur som helst. Dagens pass var 8*1000 med 60 sek ståvila. Första tre skulle gå i halvmaran-tempo, andra tre i miltempo och sista två i 5 km-tempo. För mig innebär det ungefär 4.30, 4.15 och 4.00. Det var svårt att hålla igen och det gick väl sådär med planen. Splitsen blev:  4.24, 4.22, 4.21, 162/174 bpm. 4.14, 4.08, 4.05 170/180 bpm. 3.53 174/188 bpm, 3.47 179/189 bpm. 

Det var sjukt kul pass och med Nisbeth och Laser hade jag två jämnlikar som jag kunde springa med. Tack hörrni! Starkt jobbat. 

Mer intervaller! 

(Men nej farten, jag ska inte gapa efter mer direkt. Jag vet att du blir grinig om jag kör ett kvalitetspass för tätt inpå. Jag är nöjd, lovar, och ska glatt hoppa upp på cykeln imorgon och köra styrkeintervaller med corepass efter :)

Några andra av kvällens partyprissar.

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2012-02-21 23:13


Lördagsfestligt med HA och cykelparty med Petter

Helgen började kanoners med simning i Vårby.

Kändes inte så himla kanoners när klockan ringde klocka 06.00 på lördagmorgonen... men som vanligt gäller det ju bara att simma in några längder så frågar man sig hur man nånsin kunde tveka. Min axel vägrar ge med sig men tar jag det lite lugnt och inte simmar mer än 60-70 min brukar det funka. Det sket sig med det. Först körde vi 16x25 brazilian och 15x50 benfokus. Därefter kom en serie som vi gjorde 7 varv:

25 m max

100 m hårt

upp på kanten för 30 sek statisk tricepsarmhävning

3x25 nollandninbg

Rolig serie men att inte ta i är svårt och i början på den sjunde fick jag hoppa av. Dumt att reta axeln mer än nödvändigt. Som vanligt avslutade vi med mycket trevlig frukost på Ikea, fina priser!

På eftermiddagen var det tänkt att jag skulle sitta på cykeln och köra distanspass. Det gick inte. Hur jag än försökte övertala mig själv för att följa schemat kände jag att det inte var läge för fem öre. Hjärtat slog på högvarv och jag kände mig helt bakis av för lite sömn. Dessutom med ett ont i benen som var av det oroande slaget, inte bara av träningsvärksslaget... Visste att jag är dum i huvudet om jag överhuvud taget springer den här helgen så cykelpasset fick flyttas till söndag och långpasslöpning utebli (om jag inte gör en deal och springer lite grann på måndag istället;)

Vaknade i fin form, utvilad och med typ helt återhämtade ben. Shit vad kroppen är säker!! Glad att jag skippade att festa loss kvällen före hoppade jag upp på "Petter" (P3) för att festa loss 90 minuter på min aeroba tröskel istället. Tog sällskap av Mello och körde enligt plan: 20 min uv ink enben och kadensintervaller. Huvudpass 3x20 min stegrande varav 10 min AT. Försökte varva ner 10 min efter men var uppe i varv och högvarvade lite till. Hade bävat för det passet men det gick ju finfint. Aldrig svettats så mycket och det var riktigt skönt att bränna på under längre intervaller. 

Allt går ju. Det sitter i huvudet.

Trevlig söndagkväll!

Javisst är det en kanelbulle bredvid min kopp. Och det var inte helgens enda ska ni veta.

Skriv ut Permalink Kommentarer (2)

2012-02-19 18:49


2+2+2

Den här veckan har hittills fått två löppass, två cykelpass och två styrkepass.

Bosön fick stryka på foten i tisdags till förmån för barnens allahjärtansdag-firande. Det fick bli 5*2000 på löpband istället. (Jag tycker alla hjärtans dag är lite tramsigt men fick i alla fall barnen att tänka på hur bra vi har det och på hur många barn i Afghanistan inte har det så bra. Jag tog upp kollekt kring bordet till Lasse Bengtssons insamling http://www.sak.se/news/lasses-blogg?post_id=3482 och minstingen som bara hade 19 kr att bidra med kom fram till att det nog räckte till en filt i alla fall) 

Löpbandspasset skulle hela tiden hållas med 165 bpm. En rolig plan som gjorde passet uthärdligt. I slutet på de sista två intervallerna fick jag sänka tempot från 4.37 till 4.41 då pulsen steg. Det var alltså inte tal om några monsterfarter men jag upplever ibland att det är jobbigare i vissa långsamma hastigheter än snabba och jag behöver träna mer på min aeroba tröskel.

Dagen efter blev det styrkepass på cykeln, tunga växlar och igår var det askul att få vara löpledare igen åt Ernst & Young's grymma företagslöpare. Vi sprang intervaller 8*60 sekunder, 60 vila. Vilken energi de hade!! Det var jätteroligt att känna jävlaranamma och pannben från deltagarna och humöret var på topp hos samtliga när vi joggade tillbaka till kontoret. 

Fredagkvällen ägnades delvis åt cykeldejt i sovrummet. Hårt, snabbt och svettigt. Imorgon blir det distanspass på cykeln och simning på morgonen. Söndag får långpass löpning med ett insprängt AT-test (5 km på Aeroba tröskeln).

Nu ska jag sova, go'natt!

 

 

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2012-02-17 23:37


Nälsta vs Seven 2-1

Långpassrusig och nöjd.

Började denna strålande söndag med att möta upp Douglas och Krille från A.S. Nälsta för ett långpass i solen. Shit vad härligt det var! Efteråt var jag otroligt nöjd med dagen, mig själv och helgen över huvud taget men kanske inte med pulsen...

Det ska ju var lågpuls på långpass. Pulsen ska ligga under undre tröskeln för att musklerna ska bli vana vid att använda fett som energikälla och bli mer uthålliga. Tanken är inte att medelpulsen ska sluta på 167 bpm när 155 var planen. Ok, nästa gång får jag välja långsammare sällskap, men trevligt var det :)

Gjorde också missen att glömma vätska och energi och det kändes i slutet. Dock fanns det back up men benen som inte sprungit långt sedan Ötillö gnällde lite från baksidan sista kilometrarna. Krille och Douglas fick peppra pepp i slutet.

Nu ska jag ha stående långpass igen varje söndag och bli stark!

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2012-02-12 22:11



< Nyare inläggÄldre inlägg >

[Mer om]Erika Rosenbaum


Jag är triatlet och hälsouppmuntrare med ett hjärta som slår extra för swimrun. 2012 så myntade jag begreppet SWIMRUN samt blev Livsstilsförändrings-coach och programledare för ”Aldrig mera fet” på TV3 play. http://www.tv3.se/aldrig-mera-fet . Jag representerar det folkliga triathlon och går igång på att få med fler folk på tåget – Kan jag, kan alla liksom! - 6 IM-finisher - 4 Ötillö-finisher Instagram



Etiketter


  1. > Om mig

Följ Runner's World twitter_symbol fb_symbol

Få vårt nyhetsbrev!


Annonser