Eva Marie & Elin | Runner's World + Triathlon

Medlem / Prenumerant

Logga in
Bli medlem

Eva Marie & Elin

Lyckligt lottad!

Var på agilitykurs för VM-guld/silvermedaljören Pavol i helgen och sprang(!) för första gången på många veckor. La upp filmen och OJ vad många kommentarer jag fick:

"Du SPRINGER!! Du är i vecka 37 och kan springa nästintill normalt!" och jag kände verkligen då att OJ vad jag är lyckligt lottad som kan röra mig så relativt obehindrat ändå.

Att springa var inga problem - däremot efter bilresan hem och ha suttit stilla i 40 min så blev höfterna stela. Att träna spinning, styrka eller simma påverkar inte höfterna ALLS i samma utsträckning, men i agility gör vi ju även en del snabba vridningar som också såklart påverkar.

Nu vill jag tillägga att jag faktiskt inte tror att det enbart har att göra med att jag tränar varje dag, utan jag tror att det till viss del också är arv samt hur kroppen är uppbyggd/hormoner i omlopp. Får helt enkelt tacka min mamma, som ju sprungit igenom hela sina gravididteter (tre stycken) och varit underbart pigg. 

Under mina 37 veckor har jag inte mått illa en endaste dag och även om jag varit trött (like hell) under de första tre månaderna, så har jag nu sista månaderna bara blivit piggare och piggare och ... piggare. Just NU känner jag mig nästintill normal, som jag skrev sist. Jag har också varut supernoga med att lyssna på kroppen, har den velat sova då har jag sovit. Aldrig har jag tvingat mig att träna eller ta långpromenad om jag inte orkat - verkligen lyssnat på kroppen. 

Kort och gott, jag är otroligt TACKSAM och känner mig enromt LYCKLIGT LOTTAD som får ha det såhär. Nu går vi verkligen in i slutskedet och jag skall fortsätta hålla igång så länge jag kan. Vad som händer efter förlossningen tar jag då, men jag har satt upp en mentalt program med LUGN igångsättning utan stress. Jag skall njuta av liraren/människovalpen och av att jag skall bygga upp kroppen.

This is gonna be fun!

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-12-06 16:49


Annons

Tre generationer tränar

Min nyblivna 70-åriga mamma har börjat träna på gym. Så coolt! Eftersom det är samma gym som jag håller till har vi börjat träna tillsammans två dagar i veckan - hur mysigt som helst. Just nu kör vi i stort sett samma program, vilket gör att jag kan peppa henne. Hon gör mig verkligen superstolt!

Vi är alltså tre generationer som tränar ihop just nu, ja... fast barnbarnet ligger i magen förstås. Ser verkligen fram emot nästa år när vi alla tre är i gymet och grejar. DET kommer bli galet mysigt det!

Kommit in i en väldigt pigg period. Har ju varit pigg, men nu är det som att jag har en växel till - den jag ändå har saknat, men inte töänkt på eftersom det blir normalt att vara på ett sätt. Tidigare har jag behövt en eftermiddagslur, men den krävs inte på samma sätt längre. Då skall jag också tillägga att nätterna är desamma; dvs vaknar tidigt, går på toa och ja... kroppen förbereder sig på att vaka helt enkelt. Jag har ju extremt(!!!) lätt för att somna, så det kommer att bli spännande att se hur min kropp agerar med ett barn i närheten. Är ju van vid hundar i sängen, så såå stor skillnad kommer det inte att bli.

Nu var det drygt två veckor sedan jag simmade. När jag är på resande fot får jag inte till simmet och den sista tiden har jag rest MASSOR!! Nu är det äntligen färdigt, nästan. Skall bara en sväng till Köping på lördag först. Sedan är de längre åkturerna färdiga. Därför är min tanke att SIMMA imorgon. Som jag längtar!! I vattnet är jag tyngdlös - i vattnet är jag JAG igen!

Bara +33 dagar kvar nu! Siktar på att klara årsskiftet... men vi får se vad liraren bestämmer sig för. Känner att nu är det out-of-my-control!

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-11-30 17:59


Tankar kring magträning, diastas och att allt hänger ihop

Kommer över en del info som jag önskar att jag fått ta del av tidigare och tänker därför att andra känner likadant. När det kommer till träning under graviditeten vill du undvika sådant som förstärker disatasen (delning av magmusklerna) så långt det går. Bara att stiga ur sängen kan skapa en limpa vertikalt på magen, och varje gång den skapas så töjs fascian - vilket den iaf gör med att barnet växer.

Just crunches är uppenbart dåligt att det slutade jag med tidigt. Däremot var det ngn som sa att plankan är Ok, men kände själv efter ngn månad att nej... inte OK. Trycket mot magen blir enormt i olika plankpositioner - men detta beror givetvis också på tidigare träning av muskelkontakt. Jag har inte tillräckligt bra kontakt för att kunna fixa plankor.

Fyrbenspositionen känner jag själv är OK när jag först tar kontakt med de inre  magmusklerna, trycket blir inte lika påfrestande som i palnkan. Kan dock tänka mig att många inte tänker på att ta den kontakten först. Vilket leder mig till att detta tänk gäller ju givetvis även när du INTE är gravid. Ta kontakt med musklerna och utöför sedan övningen. Lätt att skriva, svårare att tänka på och att förmedla.

Har själv haft putmage trots gedigen träningen. I samband med en höftböjarskada förstod jag att det berodde på att låren tog över för att kompensera magmusklerna. Tränigen av höftböjaren ändrade min mages utseende radikalt, utan att egentligen ändra magträningen. Kroppen är verkligen komplex, och ja... allt sitter hop! 

Lite tankar - nu skall jag köra mitt träningspass för dagen!

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-11-15 19:04


Mammamage och tankar

Häromkvällen åkte jag till Göteborg på föreläsning av Sofie Lamotte, cert. mammamagetränare. Sjukt intressant! Även INNAN gravididteten hade jag velat lyssna på henne. 

Kör redan nu dagligen mammamage-appen och känner att den gör skillnad. Tänk då om jag börjat med den redan innan...? Det är microövningar som kan tänkas vara superenkla, men när jag verkligen tänker rätt och jobbar igenom dem så är de jobbigare än en tror. 

Efter föreläsningen blev jag superpepp, så efter att detta äventyr är avklarat kommer jag definitivt att utbilda mig vidare. Oavsett om jag kommer jobba med mammor eller ej så ser jag ett STORT värde i att kunna detta. 

Tog även en bild från simmet häromdagen. Efter att ha lagt upp den kom jag på att jag tog en liknande bild i vinter/våras, så jag klippte ihop dem. KUL att se skillnanden. Ogravid versus v.33. Försöker fokusera baksida när jag träna, dvs rumpa och rygg. Kan bli bättre på att foksuera mer på ryggen helt klart - rövens träning är jag sjukt nöjd med. 

Livet rullar iaf på och träningen likaså. Känner mig lyckligt lottad varje dag som jag kan träna och känna kraft!

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-11-11 18:49


Resa och träna...

Just nu ÄR schemat fullspäckat! Jag tar chansen att jobba så mycket jag kan innan jag går på mammaledighet. Allt är relativt, min tanke är att fortsätta jobba, men inte i samma utsträckning, därför går jag all in nu. Detta innebär att jag åkt till bl.a. Trondheim två helger för att drilla ekipage. Mycket koll med försäkringar etc. nu när jag är gravid - extraförsökring behövs efter v28. Glad att det finns.

Träffade Annika "simankan" uppe i luften och blev sååå underbart bemött! Få som vet om att jag är gravid och varför jag varit borta från swimruntävlingarna - vi har inte setts sedan Solvalla swimrun förra året. JÄTTEKUL att ses!! 

DOCK fick jag lite "fakk-mode" häromdan när jag fick förslaget att åka till Florida och vara mental coach under en golfvecka och viktigt slutspel. Fakk. Att flyga till USA i vecka 35 OCH gå 4-5h dagar är kanske inte helt optimalt just nu - ÄVEN om jag känner mig oförskämt fräsh. Var sak har sin tid intalar jag mig. Lycklig som blev tillfrågad!

Träningsmässigt går det riktigt bra. Känner att jag hittat en bra nivå i träningen där vi dagligen kör ungefär samma upplägg: med promenader, gärna ngn tur med MTB:n och något extra i form av diverse olika styrkepass (simning, outnout-endurance eller cirkelpass på Onyx). Följer även dagligen Mammamage slaviskt och hoppas att den träningen skall hjälpa mig mycket efteråt. Ja, så det rullar på - tar inte ut mig alls i närheten som förr, men vill verkligen röra på mig. Endast en gång kände jag att det blev för mycket, och det var efter senaste cirkelpasset på Onyx. Var några rörelser där som blev för mycket. Tror att det var squat/utfalls-serie och en squat-låd-serie. Bara att undvika dem till nästa gång!

Ja som ni förstår, fortsatt tacksam och LYCKLIG över att må som jag gör!

Skriv ut Permalink Kommentarer (0)

2016-10-28 20:05



< Nyare inläggÄldre inlägg >

[Mer om]Eva-Marie & Elin


Vi är barndomsvännerna som kör swimrun ihop. Efter att ha tränat på var sitt håll under många år började vi träna ihop under sommaren 2013 och fann att vi matchade och kompletterade varandras psyke och fysik perfekt. Skulle någon beskriva oss skulle ord som passion och glädje användas, både som team och som enskilda personer. En synergi som vi hoppas skall lysa igenom i bloggen.





Följ Runner's World twitter_symbol fb_symbol

Få vårt nyhetsbrev!


Annonser